Titta vilket monster! Samma storlek som ett kort nästan. Sitter mitt på magen för jag har inte plockat lös den än. Den ska ju gå till min Scrapbook över fotopass och urklipp.
Ikväll fotade jag The Police. Jag fick en fribiljett av en mycket vänlig man på skivbolaget och jag blev superglad såklart. Anna+ bror och Magnus var också i lokalen. Vi fann varandra efter mitt utförda jobb, lyckligtvis satt dom vid en gång så jag parkerade helt enkelt mitt arsle i gången. Jag är ju då ingen Police-fan, jag tänkte under konsertens gång att jag kanske aldrig hört så mycket Police som idag under hela mitt liv. Eller jag vet inte. Rent konsertmässigt var det vad jag tror fans kan tycka var skitbra. Jag som inte är ett fan tyckte det var bra ljud, ljus, spelglädje, tighthet och bra sång. Det lät helt enkelt som det säkert gjorde back in the day så att säga. Men behållningen för mig var inte att se Sting göra gubbhopp. Det var att se Anna Östman bli så topp-till-tå glad av varenda stycke musik som lades fram. Hon verkligen sken av glädje! Det är nog det finaste jag sett på ett bra tag. Fina vänner som är lyckliga, euforiskt lyckliga. Åh Anna!
4 kommentarer:
Jag instämmer, Åh Anna! Hon r allt bra fin hon.
Men du då Annika! Det var gränslöst fint att se dig, men alldeles för kort.
Jag håller med dig, alldeles för kort! ANNA VAD SKA VI GÖRA?!
Jag tänker gå på Sthlm Open i år igen om jag har tid, så i oktober då kommer jag och hälsar på er bejbisar!
Skicka en kommentar