Jag fattar inte riktigt vad som händer med mig just nu. Är det något jag inte gillar så är det tiden före och precis efter en terminstart. Allt är så jävla förvirrat. Ska jag vara helt ärlig så har jag redan ångest för att gå till skolan på tisdag. Plugga på universitetet ska ju vara kul! Men jag finner inte motivationen verkar det som och min prestationsångest är helt klart befogad då alla, jag menar verkligen alla, verkar äta franska ord till frukost och smälter dom bra. Jag tänker inte ge upp än, men imorgon ska jag ta mig en rejäl funderare. Om man bara hade haft ett jobb liksom. Det enda jag egentligen vill är att vara nöjd. Kul jobb eller skola spelar ingen roll, bara jag får känna att jag är nöjd. Just nu är jag allt annat än nöjd. Jag är orolig, olycklig och har fruktansvärd ångest över hur jag ska kunna betala nästa hyra om jag hoppar av.
Jävla csn som lockar så. Den 30e trillar 9 lax in. Varför kunde jag inte fått komma in på italienska eller spanska som jag ändå förstår på något plan. Franska är så svårt! Mitt uttal låter skit. Jag gillar ju inte ens frankrike. Jag gillar italien. Parliano italiano liksom. Ragazza!!
Hjälp. (åh om man ändå vore hjärndöd och nöjd med saker och ting och vad man än gjorde så ångrade man sig inte, utan allt kändes bra och att det aldrig blev ångestladdat.)
För att pigga upp:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar